En buss kommer lastad

Precis hemkommen från drygt en vecka på Gotland. Detta år resandes med hjälp av cykel, men det är en annan historia. Istället tänkte jag berätta lite om hemfärden, som bjöd på både det ena och det andra (kreativ busschaufför som nog fick ett lite längre arbetspass än tänkt, och så mitt första samtal till 112 någonsin...)

Så för att försöka göra en lång historia lite mindre lång... Hemfärd, cykel till Visby. Vill ju slippa stressa, och kommer därför fram cirka två timmar innan avgång.

Väl incheckad och i väntan på att få köra ombord (sist av alla) pratar vi om SL's cykelbuss från Nynäshamn till Farsta strand. Pendeltågen är ju avstängda även denna sommar på stora delar av Nynäsbanan, och istället går det en massa olika ersättningsbussar. En av dessa är en speciell cykeltransportbuss, med linjenummer 35C.

Själv cyklade jag till Nynäshamn på utresan till Gotland, men några andra av cyklisterna där på hamnområdet åkte denna buss, och upplyser att det i normalfallet är en skåpbil med plats för max fem till sex cyklar. Och så får man som passagerare åka med den "vanliga" bussen 35X som går ungefär samma tid.

En familj på tre personer frågar runt hur många av oss som tänkt åka denna buss, utifall att vi borde ringa SL redan nu och förvarna om att en skåpbil inte kommer räcka. Vi räknas dock bara in till fyra personer (lite senare totalt sex stycken), och det ska ju vara lungt. Samtidigt säger ett annat par att det verkade vara väldigt mycket cyklister som väntade på att åka med den för säsongen nya och konkurrerande färjan Gotlandsbåten.

Lite snabbt tittande i telefonen konstaterar vi att den ankommer Nynäs 22:10, vi (med Destination Gotlands färja) 22:30, och cykelbussen 35C avgår 23:00. Nåja, det löser sig nog...

Framme i Nynäshamn

Väl framme i Nynäs cirka 22:30 kommer vi av i princip först och cyklar i samlad trupp mot busstationen (inte utan att bryta mot förbjuden vänstersväng, men den skylten har nog inte tagit cyklister som ska mot tåg/bussar i beaktande...).

Väl där står skåpbilen med förare och väntar. Han säger lite skämtsamt att han egentligen hade hoppats på noll cyklister så han hade fått sluta för dagen, men han ska bara veta vad som komma skall.. :).

Sex cyklar har vi där då, och det ska nog gå bra att få in. En cykelvagn också, men den får tas med på den "vanliga" bussen.

Sagt och gjort, cyklarna lastas, och vi går och ställer oss (i den nu rätt långa kön) för buss 35X. Den skulle gå 22:47, men kommer först runt 22:55. Det utbryter så kallad "kaosbordning" genom alla dörrar i ledbussen, och folk står som packade sillar. Jag och cirka 20 andra personer kommer inte på över huvud taget.

Samtidigt kommer föraren av cykelbussen och säger att han måste byta fordon, och att vi kan åka med honom istället. Anledningen? Jo, cyklisterna från Gotlandsbåten har hittat hit nu också, och totalt är vi uppe i omkring 18 cyklar om jag räknade rätt.

Och föraren lyckas inte hitta någon avlösning, så planen är att åka med skåpbilen till bussgaraget, byta till en stor buss, lasta om cyklarna dit, och sen hämta upp oss (och de olastade cyklarna) och köra mot Farsta strand. Två av cyklisterna följer med i skåpbilen för att hjälpa till med omlastningen av de redan lastade cyklarna.

Strax efter 23:00 åker buss 35X i väg, cirka en kvart försenad. Och fullproppad med folk. Är rätt glad att jag inte behövde åka med den ändå (det är en bit upp till Farsta från Nynäs...).

Tiden går, men tillslut kommer föraren tillbaka med en stor ledbuss. Till och med skyltad "35C Farsta strand" i stressen.

Man kan tro att en ledbuss har gott om plats, men de är inte direkt anpassade för att frakta cyklar. Men vi får tillsammans in alla cyklar och cykelvagnen, och med nöd och näppe oss själva också.

Kanske är detta inte helt enligt regelboken, men situationen är löst och vi är på väg mot Farsta strand (omkring 30 minuter försenade)!

Och så var det här med anslutningarna...

Framme vid Farsta strand cirka 00:15. Konstaterar att sista pendeln via Stockholms C hela vägen till Spånga gick 00:10. Det var även sista tåget för de som skulle byta till tåget mot Södertälje vid Älvsjö. Det absolut sista tåget går 00:40, men det åker bara till Stockholms central.

På frågan var alla ska dyker platser som Bromma/Sundbyberg, Karlberg och Tumba upp. De mot Karlberg tänker ta tågot mot centralen och cykla därifrån. Men för de mot Tumba och Sundbyberg blir det jobbigare. Visst, nattbussar/tunnelbana finns senare på kvällen, men på dessa får ju inga cyklar medföras. Gänget mot Tumba är en barnfamilj med två ganska små barn också, så att cykla från Farsta strand till Tumba är inget alternativ för dem.

Nåja, föraren vill lösa situationen och ringer trafikledningen och vill ha tillstånd att köra till Sundbyberg och Tumba. Och det får han tillslut.

Han kör dock inte i Stockholm i vanliga fall, utan är bara här för att köra cykelbussen mellan Nynäshamn och Farsta strand, så han vet egentligen inte var Tumba eller Sundbyberg ligger. Han frågar var jag ska, men han känner inte till varken Älvsjö eller Fruängen heller. Han hoppas kunna bli guidad av någon på bussen...

Han erbjuder sig att även köra mig till Fruängen, men jag hade ändå tänkt cykla hem från Farsta, och säger att han nog får en tillräcklig tur genom Stockholm som det är, och tackar för mig.

Senare ser jag bussen köra om mig på Magelungsvägen norrut mot Älvsjö / Stockholm. Skyltad "35C Farsta strand", men troligtvis på väg mot platser den bussen aldrig varit på förut.

Förvisso blev vi cirka 30 minuter sena till Farsta strand, och många missade sina sista tåg hemmåt. Men måste ändå säga att föraren löste det på ett bra sätt, även om han själv kanske inte tyckte det. Blev nog en hel del övertid för honom också i och med extraturerna till Sundbyberg och Tumba också. Hoppas han hittade dit tillslut.

Bra gjort av trafikledningen på Nobina också!

112, var god dröj

På väg hem blir jag stoppad av en man/ungdom som hävdar att han precis blivit rånad och måste ha hjälp. Sagt och gjort, det blir till att ringa 112. Konstaterar att det är första gången i mitt liv jag ringer detta nummer (90 000 fick jag aldrig anledning till att ringa).

20 sekunder går. 30 sekunder. Och sedan en automatisk röst som säger något i stil med "Du har ringt nödnummret 112. Just nu är det hög belastning men lägg inte på". Oj, det hade jag inte räknat med.

Tiden passerar en minut, kanske upp emot en och en halv minut, innan någon svarar. Blir snabbt kopplad till polisen, som dock svarar direkt.

Det blir en hel del frågor att svara på, samtidigt som rånoffret är ganska skärrad. Men efter en stund (5 till 10 minuter kanske?) dyker polispatrullen upp och vi kan avsluta telefonsamtalet.

Får svara på några frågor och lämna mina uppgifter, men kan sedan fortsätta min färd hemåt.

Hoppas det gick bra för honom.

Hemma 01:20. En timme senare än beräknat. Lagom uppspelt, kan absolut inte somna, men en hel del erfarenheter rikare.