90 mil
Hej!
Vissa lägger ut avklarade löparrundor från t.ex Runkeeper eller Strava på sociala medier. Kanske boostar det en själv lite att visa upp vad man åstadkommit. Bra för egot. Därför tänkte jag själv göra det nu, särskilt när mitt Facebook-flöde fylldes med resultat från Stockholm Marathon igår. Se detta som ett rent ego-inlägg och inget annat :).
Sedan jag började hålla reda på min cykling lite mer systematiskt i augusti förra året har mitt rekord över sträcka avverkad på en månad legat på drygt 73 mil. Det skedde i oktober förra året.
Därför kändes det bra att summera maj månad nu, då jag kom upp i 90 mil. Då ingår en tur ner till Nyköping för några helger sedan. Totalt för detta år t.o.m sista maj är siffran 257 mil.
Och jag inser mer och mer hur säker cykeln är när det gäller framkomlighet. Vi kan ta senaste torsdagen (2/6) som exempel. Hela dagen, både morgon som eftermiddag, var infartslederna in till Stockholm fulla av bilköer. Jag såg det redan när jag kom ner på parallellgatan till E4'an hemmavid. Där är det aldrig några köer förutom om det nästan står still på E4'an:
T.o.m här vände bilar när de såg kön.
Vid Västberga såg jag en tom buss fortfarande skyltad "745 Fridhemsplan" komma från Telefonplan, samtidigt som en buss på linje 743 körde in till Telefonplan. Visade sig att dessa bussar som normalt går in till Fridhemsplan vände i Telefonplan istället på grund av köerna. Och bussarna från Södertälje (748 och 749) som normalt sett går in till Liljeholmen vände redan i Fittja.
Vi fortsätter utmed E4'an och senare Gamla Södertäljevägen. Fullt med köer även mot Liljeholmsbron och Hornstull.
Upp över Liljeholmsbron var det även mycket cyklister, som det nu varit under de senaste dagarnas högsommarvärme. Ju bättre väder, ju fler tar cykeln :).
Här är en video med start i backen ner mot Liljeholmen och sedan över Liljeholmsbron och Västerbron ända fram till Rålis, men för att slippa se en åtta minuter lång film har jag snabbat upp den fyra gånger:
Att det är bilköer över Liljeholmsbron är i och för sig inget ovanligt, men det är sällan köerna börjar redan i backen ner i morgonrusningen. På eftermiddagarna är det dock en mer vanlig syn.
Däremot tycker jag att dubbelriktningen på Liljeholmsbron inte är vettig. En väl använd "omkörningsfil" där det då och då kommer mötande cyklister som själva har nedförsbacke och därför ofta kommer med hög hastighet.
Men nu verkar det som att dessa ska bli enkelriktade, enligt ett inriktningsbeslut som kommunen ska ta nästa vecka, enligt DN. Det finns mycket annat intressant i detta inriktningsbeslut också, men det handlar just om bara "inriktning". Själva utförandet kan fortfarande dröja flera år. Nu hittar jag inte just denna artikel på nätet, så här är den i bildform så länge. Och så får jag väl be någon kunnig person att på tisdag undersöka varför den inte finns online...

Annars är väldigt få av broarna i Stockholm enkelriktade. Jag kan bara komma på Västerbron och Skanstullsbron på rak arm. Det händer iofs nu på sommarhalvåret att det trots det kommer någon enstaka cyklist mot färdriktningen på Västerbron, men det hör verkligen till undantagen. På Liljeholmsbron är det som synes mer frekvent (och där får man ju köra i båda riktningarna).
Vad var då anledningen till morgonens trafikkaos på de stora infartslederna? Jo, en lastbil som kört fast i avfarten till Norra länken från Essingeleden. Och följderna blev som sagt enorma. Lyssna på trafikrapporten från SR P4 från 07:36 på morgonen, precis efter att hindret hade avlägsnats:
Och dessa problem bestod hela dagen och in i eftermiddagsrusningen. Dessutom fick pendeltågen allehandla problem med både signalfel och växelfel på olika ställen. Tunnelbanans röda linje körde endast 10-minuterstrafik (mot normalt 5-minuterstrafik) mellan Ropsten och Alby av någon anledning. Vissa bilar stod och kokade i värmen. Och bussarna i både Söderort och city drabbades hårt. Och linjerna som på morgonen var omdragna till Telefonplan respektive Fittja förblev så även ut från stan på eftermiddagen.
Allt bra beskrivet i trafikrapporten från 17:01:
Sedan augusti förra året har jag cyklat cirka 514 mil. Under denna tid har jag fått punka en gång, vilket fördröjde mig cirka en halvtimme till jobbet. Självklart har det förekommit hinder i form av vägarbeten, avstängningar, snö/is, korteger, parkerade bilar i cykelfält / cykelbanor. Men inget av dessa har fördröjt min färd någon längre stund. Oslagbart!