Äntligen vinter

Det kan knappast undgått någon i Stockholmsområdet att snön kom igår kväll. Inga jättemängder, men väl några centimeter och mer än tillräckligt för att få ett vackert vinterlandskap.

Det kombinerat med klart och soligt väder gav en väldigt fin dag. Det blev också mitt första tillfälle till att prova på vintercykling på riktigt. Det har förvisso varit kallt tidigare i år också, med isiga cykelbanor som följd, men aldrig någon riktig snö. Nu skulle jag också få riktigt användning för dubbdäcken.

Men första slutsats var att is och packad snö inte är några större problem. Lös snö / modd däremot kan vara svårhanterat. Särskilt om det är spårigt i modden. Att försöka parera eller komma ur sådana spår upplevde jag som väldigt svårt om inte omöjligt. Jag förstår därför nu vikten av att cykelbanor plogas på vintern, för det blir faktiskt väldigt svår att ta sig fram annars.

Det blev idag en tur på cirka 27 km, med start runt kl 10 från Fruängen via Liljeholmen, Tanto, Årstabron, Årsta, Örby, Älvsjö och Långsjöbadet. Väldigt blandat underlag, med allt från sopsaltad cykelbana, packad snö på små bilvägar och plogade & sandade cykelbanor. Det enda ej plogade avsnittet var faktiskt bron närmast mig över E4'an till Västertorp. Det är dessutom från denna sida en brant och kurvig uppförsbacke. Där blev jag faktiskt tvungen att kliva av och leda cykeln. Men resten av sträckan gick det galant!

Lite bilder:

Jag råkade faktiskt bara ut för en riktig sladd. Tur som var sladdade bara det bakre däcket (som för övrigt har färre dubbar än framdäcket), och hastigheten var låg. Det redde upp sig bra, och det bakre däcket fick tillbaka fästet rätt så snabbt...

Detta skedde för övrigt vid det relativt nybyggda Älvsjö Resecentrum. Jag tänker inte själv gå in på hur usel cykelinfrastrukturen är i denna "moderna knutpunkt" och "utmärkta exempel på utvecklingen i Söderort". Det finns det andra som redan gjort, t.ex i ett blogginlägg av Krister Isaksson. Men jag kan bifoga ett litet filmklipp från idag, med färd på cykelbanan som är utpekat både som pendlingsstråk och regionalt cykelstråk. Såg dessutom ut som att det var sopsaltat, men det var trots det väldigt isigt på sina ställen. För lite saltlake?

På detta pendelstråk bjuds man på två smala dörrar(!), som dessutom inte öppnas förrens man i princip har framhjulet mot dörren. Man måste stanna alltså. Nu skulle jag inte fortsätta norrut, så jag slapp den snäva 180-graderssvängen och färden ut i bussgatan denna gång. Däremot undkommer jag då inte den helt skymda 90graders-kurvan, där jag flera gånger mött både gående och barnvagnar i cykelbanan. Det var för övrigt där jag fick sladd...

Att möta gående i cykelbanan på färd genom "resecentrumet" är inte heller ovanligt, och i och för sig inte så konstigt. Det är ju den närmsta vägen från vissa punkter, och det är klart man går där då. Man kan anse det vara felkonstruerat också...

Såg ni förresten alla cyklar som stod fastlåsta mot räcket på vägen ner? Jag gissar att det beror på det som skrivits i det ovan länkade blogginlägget:

Har man inte lång vajer eller lång kedja går det inte att låsa fast cykeln med ett vanligt bygellås. Att just kunna låsa fast cykelns ram i cykelstället är en viktig faktor visar mängder av studier och påtalas upprepade gånger i stadens cykelparkeringshandbok...

Resecentrumet har för övrigt varit en följetång i lokaltidningarna här, och staden har fått in ovanligt många (antar jag) klagomål.

Det blev även en del korta men härliga sträckor på stigarna i skogen:

Ser positivt ut på isfronten också. Isen börjar så smått lägga sig på Långsjön, även om den inte var många millimeter idag. Nu får vi bara hoppas på kallt väder och helst inte någon mer snö...

Isläggningen har dock nog kommit något längre i den lilla dammen i Långbro park:

Och så dagens rutt. Som sagt, allt snöröjt utom bron över E4'an:

Med det sagt så blir nog detta det här årets sista blogginlägg. Så gott nytt år!